Många av oss bor väldigt nära slummen, väldigt många av oss ser 
med egna ögon Sveriges avveckling och förfall. De som är barn nu eller väldigt unga växer in i ett land där skillnaderna är stora, vi vuxna har medverkat till ett vi och dom där område efter område inte längre ser ut som Sverige.
På vår promenad möts vi av stadsdelar som mer ser ut som ställen man förr ansåg som utländskt skräpigt, hemma hade vi ordning på torpet då lort-Sverige tillhörde en svunnen tid. Vi svenskar har gjort så mycket för att det ska fungera med det mesta, och då menar jag om allt mellan den sociala tilliten, tandhälsa/folkhälsa, skolgång, ordning och reda både inne och ute, nu ser vi hur förfallet breder ut sig framför våra egna ögon medan den politiska eliten vägrar att se, dom bor inte där.
I en trappuppgång i detta område ( Hermodsdal) i Malmö fann jag endast tre svenskklingande namn fast det var ett åttavåningshus jag hade framför mig. Med nya svenskar följer andra vanor och andra butiker,
butiker med kött från extra plågade slaktdjur finns snart i varje stadsdel och det börjar att bli riktigt enformigt hur staden på sina håll ser ut. Islamiseringen går inte att förneka ens för den som inget vill se.
Vad var det då som ”Lubbe” Nordström gjorde då för länge sedan, jo han reste runt för att se hur Sverige såg ut då den statistiska undersökningen från mitten på 30-talet givit vid handen att endast 7,9% av svenska bostäder ansågs som fullgoda, Ludvig Nordstöm tittade på hur och i vilken miljö svensken levde sina vardagliga liv. Det han fann var smuts och missär, det var det som startade den hygieniska uppryckningen av Sverige, och på den vägen är det………en korrigering, på den vägen var det.
”Nordström fann ett land i fattigdom och hygieniskt förfall: ”Jag såg människor sammanbo med djuren. Jag såg människor bo i nedrasade hus. Jag såg människor bo i vad man närmast måste karaktärisera som hålor eller grottor. Jag såg gropar grävda i marken användas som skafferier. Jag såg brunnar där man både diskade och hämtade dricksvatten, och där kreatursspillning låg på brunnskanten.”
Nu är andra tider och våra folkvalda blundar, det har skapats ett ”mångkulturellt” misslyckande på många plan. Svensken lyser med sin frånvaro, de som har råd flyttar bort och en del av dessa flyttar långt bort. Först flyttar man till område eller stadsdel där man fortfarande kan känna igen sig, eller så blir det till en flytt utanför stan, och när man en dag vaknar finner man sig även på detta ställe bli granne med kulturer som man kanske inte ens vill resa som turist till. Nej detta är inte rasim utan helt och hållet realism.
